Siciliens historia

I historiens begynnelse befolkades Sicilien av de tre folken: sikaner, elymer och sikeler. Men på 700–talet f.Kr. började greker och fenicier kolonisera regionen vilket ledde till grekisk dominans (Magna Graecia) på östra delen av Sicilien och delar av fastlandet. Detta fortsatte fram till att romarna tog över kontrollen på 200–talet f.Kr. De vann mark efter att ha kört ut fenicierna (Karthago) genom de ”tre puniska krigen” vilket ledde till att romarna erövrade hela ön. Under denna epok var Karthago också Roms ärkerival om kontrollen över Medelhavet.

Efter fler hundra år av romerskt styre så var sagan slut under 400–talet – barbarfolk från den europeiska kontinenten började invadera Sicilien. Vandalerna – ett germanskt folkslag kontrollerade ön fram till början av 500–talet. Dessa skulle i sin tur förlora makten till Bysans, vilket egentligen var det Östromerska riket vid denna tidpunkt. Friden varade i drygt 300 år tills nästa maktlystna folk började göra anspråk på den hett eftertraktade vulkanön. Den moriska (islamiska) expansionen längs Nordafrikas kustremsa ledde till att Sicilien även fick ge vika. Resultat: moriskt styre i ca 200 år.

Tidig medeltid 

på 1000–talet var det åter dags för en ny avbytare att installera sig. En normandisk invasion pressade tillbaka morerna och efter drygt 30 år av blodiga strider så bildades till sist Kungariket Sicilien. Riket har även kallats för ”Bägge Sicilierna” och omfattade hela ön Sicilien och delar av det södra italienska fastlandet (dagens Kampanien, Kalabrien, Apulien, Abruzzo, Molise och Lukanien).

Kungariket Sicilien skulle sedan periodvis stå under inflytande från tyskar (1100- och 1200–tal), spanjorer (1200- och 1700–tal) och fransmän (bl.a. Napoleon) ända fram till att Garibaldi – den italienska frihetskämpen steg iland år 1861 – och genom hårda strider lyckades ena Sicilien med Italien. Detta var inte slutet på Siciliens turbulenta historia utan öfolket skulle genomlida ytterligare misär under kommande decennier. Europas största emigration, vulkanutbrott, maffiasyndikat och två världskrig.

Viktiga historiska händelser på Sicilien:

  • –750 f.Kr. Sikaner, elymer och sikeler befolkar ön.
  • År 750 f.Kr.–200 f.Kr. Greker och fenicier koloniserar Sicilien och stora delar av Medelhavet.
  • År 211 f.Kr.–476. Sicilien under Romarriket. Palermo erövras år 254 f.Kr. av romarna.
  • År 476–535. Vandalerna dominerar Sicilien.
  • År 535–878. Bysans (Östromerska riket) kontrollerar Sicilien.
  • År 878–1072. Sicilien under moriskt styre. Palermo belägras och faller år 827–831.
  • År 965. Palermo är den näst största staden (i den då kända) världen efter Konstantinopel.
  • År 1072–1194. Normanderna invaderar ön och bildar Kungariket Sicilien.
  • År 1194–1282. Kungariket Sicilien står under det Tysk-Romerska riket.
  • År 1282–1713. Sicilien under spansk dominans. Vulkanen Etna har ett utbrott år 1669 – många sicilianska städer förstörs, bland dem Catania.
  • År 1713–1860. Sicilien styrt av den franska kungasläkten Bourbon.
  • År 1848–49. Siciliansk revolution.
  • År 1860–61. Giuseppe Garibaldi stiger iland och enar Sicilien med Italien.
  • År 1900. Siciliansk emigration (Europas största) främst till Nordamerika.
  • År 1908. Jordbävning på Sicilien, staden Messina raseras.
  • År 1922–43. Fascistledaren Benito Mussolini (Il Duce) gör Italien till diktatur.
  • År 1993. Cosa Nostra-gudfadern Totò Riina grips.

Siciliens kultur »